Astronauten ser en blå planet till sjuttio procent täckt av vatten.Ändå är bristen på vatten den näst största risken som världen står inför under kommande år, enligt World Economic Forum (WEF).Jordens befolkning ökar, men mängden vatten förblir densamma – kommer det verkligen att räcka åt alla?
Av David Noble
Det kan verka som att det finns ett överflöd av vatten, men skenet bedrar. Sötvatten – det som vi dricker, tvättar oss i och bevattnar åkrarna med – har beskrivits som ”otroligt sällsynt” av Världsnaturfonden (WWF). Enligt WWF är endast tre procent av allt vatten i världen sötvatten, och två tredjedelar av det finns i glaciärerna eller är på annat sätt oåtkomligt för oss.
Det är alltså mindre än en procent kvar som är direkt användbart för människorna. Och efterfrågan på denna lilla andel vatten ökar hela tiden – 780 miljoner människor i världen saknar redan tillgång till rent vatten. Under en Goldman Sachs-konferens om de fem största riskerna som hölls 2008 kom man också fram till att en katastrofal global vattenbrist kommer att utgöra ett större globalt hot under 2000-talet än stigande livsmedelspriser och förbrukade energireserver.
Vattenstress och vattenbrist
Det kan finnas flera orsaker till vattenstress eller vattenbrist. Det kan bero på en rent fysisk brist på vatten i en region, bristfällig infrastruktur för att komma åt tillgängligt vatten eller ohållbar användning. Enligt FN bor cirka 1,2 miljarder människor i områden med fysisk vattenbrist och ytterligare 1,6 miljarder där det råder ekonomisk vattenbrist på grund av att länderna saknar en infrastruktur för att ta vatten från floder och underjordiska akviferer.
Vattenbrist brukar definieras som när vattenbehovet för alla användare i ett system inte kan tillgodoses. En region anses lida av vattenstress när den årliga vattentillgången sjunker under 1 700 m3 per person och av vattenbrist om den sjunker under 1 000 m3. FN förutspår att två tredjedelar av världens befolkning kommer att leva under vattenstress år 2025.
Ohållbar användning
Den oinskränkta vattenanvändningen har ökat mer än dubbelt så fort som befolkningen under 1900-talet. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) har denna förnybara men begränsade resurs aldrig förr varit så hårt ansträngd som den nu är till följd av befolkningstryck, ekonomisk utveckling, urbanisering och föroreningar, i synnerhet i halvtorra och torra regioner.
För att ta ett exempel förbrukas grundvattnet snabbare än förråden fylls på i 60 procent av alla europeiska städer med över 100 000 invånare. Och i världen totalt bor mer än 1,4 miljarder människor i flodområden där vattenförbrukningen överstiger de lägsta påfyllningsnivåerna. Grundvattenförråden och floderna håller på att tömmas på vatten.
Enligt FAO är jordbruket den sektor som påverkar vattenbristen mest. I dag står jordbruket för 70 procent av världens sötvattenförbrukning, men i ett land som Tanzania går runt 80 procent av vattnet som används för konstbevattning till spillo.
Större konkurrens och fler konflikter
– Våra erfarenheter säger oss att den miljöstress som beror på vattenbrist kan ge upphov till konflikter och är störst i fattiga nationer, varskor Ban Ki-moon, Förenta nationernas generalsekreterare.
– Befolkningstillväxten förvärrar problemet, liksom klimatförändringen. Med världsekonomin växer också törsten, och många fler konflikter hotar vid horisonten, sade han till deltagarna vid World Economic Forum i Davos i slutet av januari 2013.
Generalsekreteraren citerade en färsk rapport från International Alert som identifierar 46 länder, med totalt 2,7 miljarder invånare, där klimatförändringar och vattenrelaterade kriser innebär hög risk för att våldsamma konflikter uppstår. Ytterligare 56 länder, med sammanlagt 1,2 miljarder invånare, löper enligt studien hög risk för politisk instabilitet.
– Det här är inte en fråga för rik eller fattig, syd eller nord, sade han och lyfte fram exempel på vattenproblem i Kina, USA, Spanien, Indien, Pakistan, Bangladesh och Sydkorea.
– Alla regioner upplever problemet.
Generalsekreteraren betonade att vattenresurserna måste skyddas.
– Det finns fortfarande vatten så att det räcker åt alla, men bara så länge vi håller det rent, använder det klokt och delar det rättvist, sade han.
Möjliga åtgärder
I FN:s utvecklingsrapport om vattentillgångarna i världen förra året uppmärksammas olika initiativ runtom i världen för att tillgodose behovet av förbättrad och omfattande vattenplanering i tätorter, teknik, investeringar och annan relaterad verksamhet.
Ett sådant initiativ är vattenåteranvändning, som går ut på att skydda de begränsade dricksvattentillgångarna genom att använda behandlat avloppsvatten till bevattning och i industriella processer (se Världsbankens senaste infografik om vattenåteranvändning). Det råder även en ökad medvetenhet om vattendiplomatins betydelse för att förebygga vattenkonflikter i regioner som Mellanöstern och Nordafrika. Klimatförändringar och torka gör också att många större företag, till exempel PepsiCo och MillerCoors, kommer till insikt om hur bristen på och slöseriet med vatten påverkar deras resultat, och de vidtar särskilda effektivitetsåtgärder.
Som FN konstaterar i sin rapport måste vattenanvändare på samtliga nivåer i samhället agera mer ansvarsfullt för att se till att världens sötvattentillgångar räcker till allas behov.