Ska vi klara den växande efterfrågan på färskvatten måste varje droppe räknas
Befolkningstillväxt, industrialisering och expanderande jordbruk är sådant som frestar på färskvattentillgångarna. Befolkningen har vuxit i områden med vattenbrist medan till och med vattenrika regioner märker att efterfrågan på vattenresurser ökar fram till den punkt där knapphet hotar.
Ansvarig vattenhantering kräver att alla som använder vatten räknar varenda droppe. Industrier söker olika sätt att använda vattnet flera gånger innan det går till avlopp för att minimera sin vattenförbrukning. Samhällen, speciellt sådana i områden med vattenbrist, söker också möjligheter att behandla vattnet för återanvändning, i första hand för annat än dricksvatten som bevattning och jordbruk som inte kräver så höga reningsnivåer som dricksvatten. Vissa regioner undersöker även tanken på att återanvända vattnet så att det blir drickbart, med tanke på att vattnet från avloppsreningsverken ofta är renare än det inkommande färskvattnet och därför inte kräver lika mycket behandling som det råvatten som hämtas nedströms.
Återanvändning lönar sig. Det minskar behovet av ytterligare vattenresurser och är ofta mer kostnadseffektivt än att behandla råvatten. Efter rening av ett avloppsflöde till utsläppsnivå kan det kräva betydligt mindre energi och vidarebehandling för att få upp det på en nivå så att det kan återanvändas jämfört med att behandla råvatten. Det gör återanvändningen inte bara miljövänlig utan också kostnadseffektiv. Återanvändning minskar koldioxidavtrycket och belastningen på vatten.
För att vara kostnadseffektiv måste behandlingen vara energieffektiv och ha ett högt vattenutbyte, även om de exakta kraven på behandling för återanvändning beror på vattenflödet och ändamålet med återanvändningen. Återanvändning kräver vanligen avancerade behandlingar som membranfiltrering eller omvänd osmos kombinerat med desinficering eller avancerad oxidation.
