För att de överenskomna klimatmålen i Parisavtalet ska kunna nås behövs stora satsningar göras på infrastrukturen. Mer än 50 procent av växthusgaserna i världen kommer nämligen från infrastruktur. Men att finansiera en helt ny infrastruktur – bland annat för vatten – kommer att bli en rejäl utmaning. Tre nya initiativ visar hur detta skulle kunna lösas.
Varför en hållbar infrastruktur är så viktig
Enligt Brookings Institution behöver investeringarna i den globala infrastrukturen fördubblas under de närmsta 15 åren för att alla befintliga luckor ska fyllas och den ökade efterfrågan tillgodoses. Detta innebär en ökning från dagens 2,5 till 3 biljoner dollar till omkring 6 biljoner dollar per år. På 15 år kommer detta att uppgå till runt 89 biljoner dollar.
Men klimatmålen i Parisavtalet kommer bara att kunna nås om den nya infrastrukturen är hållbar. Att bygga en hållbar infrastruktur – varav två tredjedelar behöver byggas i utvecklingsländer – kommer att kosta ytterligare 4,1 biljoner dollar, vilket gör att den totala kostnaden uppgår till 93 biljoner dollar. Det är ofattbara summor, men ändamålet har aldrig varit mer angeläget.
Satsningarna på en hållbar vatteninfrastruktur och upprustningen av den gamla infrastrukturen är helt avgörande för att sänka utsläppen av växthusgaser. Här är de tre nya initiativen vars mål är att göra skillnad.
1. Den gröna klimatfonden
Den gröna klimatfonden skapades för att hjälpa utvecklingsländer att finansiera projekt som hjälper dem att mildra och anpassa sig till effekterna av klimatförändringarna. Fonden skapades som en finansiell mekanism för FN:s ramverk om klimatförändringar i slutet av 2011 men började finansiera projekt först i november 2015.
Ett av de första projekt som fick bistånd från fonden var ett vatteninfrastrukturprojekt i Fiji. Projektet ”Fiji Urban Water Supply and Wastewater Management” beviljades 31 miljoner dollar för att utöka försörjningen av rent vatten med 20 procent och höja avloppsreningskapaciteten med 200 procent i landets storstadsområde. Fram till april 2016 har den gröna klimatfonden fått 10,2 miljarder dollar i bidrag från 42 statsregeringar och har från 2020 löfte om ytterligare 100 miljarder dollar om året.
2. Water Infrastructure and Resiliency Finance Center
I USA behövs drygt 600 miljarder dollar de närmaste 20 åren för att upprätthålla och förbättra landets vatteninfrastruktur. 2015 startade amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA) Water Infrastructure and Resiliency Finance Center för att hjälpa samhällen att förbättra sina vattensystem, framförallt genom innovativ finansiering och genom att bygga upp en beredskap för klimatförändringar.
Centret fungerar som en resurs för vatten- och reningsverk och privata aktörer när deras budgetar inte räcker till för att lösa vatteninfrastrukturbehoven. Samhällen får hjälp att utveckla finansieringsstrategier för en hållbar och motståndskraftig infrastruktur samt möjlighet att söka federala och delstatliga medel och etablera samarbeten mellan offentliga och privata partner.
Ett liknande initiativ i Arizona, Water Infrastructure Finance Authority, har redan framgångsrikt hjälpt vatten- och avloppsverk att få lån till energieffektivitetsförbättringar. Ett exempel är staden Douglas som fått ett lån på 1,3 miljoner dollar för att konstruera och installera ett 300 kW solcellssystem som ska driva avloppsreningsverket. Solpanelerna kommer att stå för 50 procent av anläggningens elförsörjning.
3. Water Climate Bonds Standard
Gröna obligationer, som emitterades för första gången för mindre än tio år sedan, utvecklades för att få in privata medel till miljöprojekt. I dag värderas den globala marknaden för gröna obligationer till mer än 50 miljarder dollar. För att hjälpa investerare att hitta vatteninfrastrukturprojekt som är verkligt miljöanpassade skapades Water Climate Bonds Standard 2015 av Ceres och ett antal partner.
Denna standard ger investerare verifierbara, vetenskapsbaserade kriterier för att bedöma obligationer som ska finansiera hållbara vatteninfrastrukturprojekt. I maj 2016 blev San Francisco Public Utilities Commission den första organisationen att emittera en grön obligation certifierad enligt Water Climate Bonds Standard. Wastewater Revenue Bond värd 240 miljoner dollar ska hjälpa till att finansiera projekt som förbättrar stadens dagvatten- och avloppsvattensystem.