Cart

{{ successMessage }}
{{item.orderingCode}}
Qty: {{ item.quantity }}
{{currencySymbol}}{{item.pricing.totalPrice | intlNumber('sv-SE','USD')}}
Subtotal ({{totalQty}} {{totalQty === 1 ? "item" : "items"}}):
{{currencySymbol}}{{cartSummary.total | intlNumber('sv-SE','USD')}}
TEST SITE
You will not be charged yet.
Världshaven klarar inte att försörja en växande befolkning

Världshaven klarar inte att försörja en växande befolkning

En färsk rapport från Ocean Health Index (OHI) under andra året som organisationen analyserar världshaven visar att tillgången på fisk och skaldjur inte räcker till för att tillfredsställa det växande behovet hos jordens befolkning.OHI har satt upp tio mål för att mäta havens hälsotillstånd och i år hamnade livsmedelsproduktionen näst längst ned på listan. 

– För en tredjedel av världens befolkning utgör fisk och skaldjur en av de viktigaste proteinkällorna, och år 2050 uppskattas vi behöva 70 procent mer mat för att kunna mätta den växande befolkningen. 33 på en skala av 100 för livsmedelsförsörjningen tyder på att vi inte är redo för den här utmaningen, säger Daniel Pauly, som leder OHI:s forskarteam från University of British Columbia i Kanada. 

Havets betydelse för människan 

OHI definierar ett välmående hav som ett hav som på ett hållbart sätt kan ge människor en rad fördelar både i dag och i framtiden. För att mäta hur världshaven gagnar människorna har OHI satt upp tio mål, bland annat för livsmedelsförsörjning, turism och rekreation liksom biologisk mångfald. Med hjälp av data från olika vetenskapliga källor räknar indexet ut en global poäng för varje år, som speglar havets aktuella hälsotillstånd i 133 länder. 

– Havet ger oss mat, levebröd och turism, och därför är vi beroende av att det mår bra. OHI tyder på att förhållandena för dessa tillgångar behöver bli bättre för att även våra barn och barnbarn ska kunna dra nytta av ett välmående hav, säger Ben Halpern, som leder OHI och är forskarassistent på NCEAS (National Center for Ecological Analysis and Synthesis) vid University of California i Santa Barbara (UCSB) i USA. 

Den globala poängen för 2013 är 65, vilket enligt indexet innebär att människor skulle kunna ha större nytta av havet om det användes på ett hållbarare sätt. Det mål som får lägst poäng, 31, var den hållbara skörden av andra resurser från havet än mat, såsom snäckor, svampdjur och akvariefiskar. 

Många kuster oskyddade mot stormar 

I OHI-indexet för 2013 analyserades även kustskyddet, som fick 69 av 100, och det finns tecken på att det kommer det att gå ned ytterligare. Kusthabitat –bland annat mangroveskogar, sjögräsängar, sältor, korallrev och havsis – skyddar kusterna från stormfloder och översvämningar. Fyrtiofem länder som befinner sig i de tropiska cyklonernas årliga bana hade ett genomsnitt på 52 av 100. Ett resultat på under 100 innebär att viktiga naturliga habitat som skyddar kusterna från stormar minskar i yta och att förhållandena försämras. 

– Arbetet med att återställa de habitat som är naturliga skydd i stormutsatta regioner måste kombineras med förnuftig kustplanering och kreativa byggtekniska lösningar, säger Greg Stone, Executive Vice President för Betty and Gordon Moore Center for Science and Oceans vid Conservation International. 

Ett verktyg för en hållbar havsmiljö 

– Jag är vid gott mod, säger Ben Halpern, eftersom människor, organisationer och stater uppmärksammar Ocean Health Index och tar lärdom av det. OHI har antagits som en indikator på hur väl länder uppfyller sina mål med att bevara den biologiska mångfalden. Men information har även börjat inhämtas till FN-projektet World Ocean Assessment från indexet, och det har omnämnts av World Economic Forum som ett av två rekommenderade verktyg i arbetet med att uppnå en hållbar utveckling i havsmiljön. 

OHI är ett samverkansprojekt som gjorts möjligt genom bidrag från över 65 forskare och havsexperter och genom samarbeten mellan organisationer som NCEAS vid UCSB, Sea Around Us, Conservation International, National Geographic och New England Aquarium. Samtliga poäng för varje land finns angivna på oceanhealthindex.org.

efter Simon