Plankton Wars – en elevs resa för att lösa farlig algblomning
Tänk om vi kunde låta de pyttesmå djuren äta upp de farliga algerna? Om det var möjligt, vilken genotyp skulle vara bäst lämpad för uppdraget? Det var temat för Annabelle M. Raysons prisbelönta projekt i Stockholm Junior Water Prize 2022. Läs vidare om vad som inspirerade henne att börja forska om detta.
Rayson växte upp i en liten stad i sydvästra Ontario i Kanada där hon alltid haft ett nära förhållande till Stora sjöarna. Hennes pappa är yrkesfiskare och hennes mamma är före detta biologilärare. Föga förvånande att hennes vinnande projekt då handlade om ett närliggande biologiskt problem: den farliga algblomningen.
För två år sedan bestämde sig Rayson för att hitta en potentiell lösning på problemet med hjälp av djurplankton (små vattenlevande djur) som skulle kunna äta upp algerna. I hennes första projekt ”Munching Madness” upptäckte hon att en typ av djurplankton som heter Daphnia magna skulle vara idealiska för uppdraget. I sitt senaste vinnande projekt ”Plankton Wars” undersökte hon vilken genotyp av Daphnia magna som ger bäst resultat. Hon fick låna utrustning av universitet och ägnade sedan månader åt hårt arbete.
Making Waves träffade Annabelle Rayson på World Water Week för en intervju för att få veta mer om hennes arbete och hennes brinnande intresse för vattenfrågan.
Hur känns det att ha vunnit Stockholm Junior Water Prize?
Jag känner mig så hedrad. Framförallt för att få representera Kanada och ta hem en vinst, men också för att få stå där tillsammans med alla andra finalister som också gjort fantastiska projekt. Jag är hedrad över att representera tjejer runtom i världen som sysslar med vetenskap, teknik, konstruktion och matematik (STEM). Speciellt de som bor i mindre samhällen och vill forska men kanske inte har tillgång till de stora labben. Jag genomförde till exempel hela mitt forskningsprojekt hemma i källaren.
Du började tävla på vetenskapsmässor när du gick i årskurs fyra. Vad var det som väckte ditt intresse för forskning?
Där jag bor i sydvästra Ontario är jag omgiven av Stora sjöarna, så jag har alltid haft ett brinnande intresse för miljö och hållbarhet. I årskurs fyra uppmuntrade mina föräldrar mig att delta i en vetenskapsmässa. Jag var väldigt blyg och tyst på den tiden. Jag tyckte inte alls om att tala inför folk. Så lilla nioåriga Annabelle tyckte inte det var särskilt roligt att delta i den första vetenskapsmässan.
Men jag återkom år efter år. Man får ju en chans att kanalisera sin nyfikenhet och få lösa problem och frågeställningar man brinner för. Där får man lov att vara kreativ, vilket ofta inte var fallet på min skola eller inom vårt skolsystem. På vetenskapsmässorna har jag fått några av mina bästa vänner och lärt känna de mest underbara människor. Och nu har jag ju också fått resa runt i världen tack vare detta.
Hur har farlig algblomning påverkat din pappas arbete som fiskare?
Farlig algblomning är ett problem för många fiskare i sydvästra Ontario, särskilt i sjön Erie. Vissa tider på året kan man varken fiska eller bada på vissa ställen och vi kan inte använda vattnet till dricksvatten.
Det som händer är en massiv algtillväxt som kan bilda gifter, vilket gör vattnet osäkert. Det andra som sker är när algerna bryts ned. Då absorberar de allt syre i sjön så att alla arter som inte har dött av gifterna dör av syrebrist.
Kan du beskriva vad Daphnia magna är för något? De kan användas i akvarier för att få bort alger, inte sant?
Exakt. Daphnia magna är en sorts djurplankton som lever i sötvatten. Djurplankton är pyttesmå vattenlevande organismer. Daphnia magna är filtrerare, vilket innebär att de faktiskt filtrerar vattnet när de simmar genom det och äter upp alla alger. Dessutom är det en nyckelart, vilket betyder att den är livsviktig för de vattenlevande organismerna i sötvattensekosystem.
Sötvattensekosystemen är väldigt dynamiska. Föroreningar och andra faktorer kan påverka algblomningen liksom även Daphnia själv. Så det jag ville testa var vilken genotyp av Daphnia som skulle kunna behandla den farliga algblomningen bäst när den exponeras för de här grejerna.
Du skrev att Daphnia magna skulle kunna användas till ”biomanipulation”. Har det gjorts förut?
Nej. Man har pratat om begreppet ”djurplanktonbiomanipulation” men ingen vet vilken art som lämpar sig bäst för det. Det var det här som var genombrottet i mitt första forskningsprojekt. Nu i mitt senaste projekt vet vi vilken genotyp som är den mest effektiva.
Börjar man prata om ”biomanipulation” i Stora sjöarna i Kanada blir alla helt galna, även om vi redan biomanipulerar våra laxbestånd för att försäkra oss om att vi har tillräckligt med lax. Men det är något vi skulle kunna göra med Daphnia magna. Fast det skulle behövas mycket mera forskning och en massa tillstånd från myndigheterna eftersom Stora sjöarna är skyddade områden.
Varför tycker du att det är viktigt att involvera ungdomar i vattenfrågan?
Vatten är en livsviktig men ändlig resurs. Det är en grundförutsättning för liv och biologisk mångfald. Utan vatten har vi egentligen ingenting. Ungdomar behöver engagera sig i vattenfrågan eftersom detta är vår framtid. Det här är vår planet. Vi måste se på den värld vi försöker skapa och vi kan inte leva i världen utan vatten. Jag tror att det är viktigt för ungdomar att engagera sig i vattenfrågan inte bara för att det är så intressant och det finns så mycket man kan göra, utan för att frågan är helt avgörande för vår överlevnad och framgång.
Det finns så många vattenutmaningar runtom i världen. Vad inspirerar dig att tro att vi kommer kunna lösa dem?
Själv har jag ett citat från Albert Einstein som mitt motto i livet: ”Världen förstörs inte av människor som begår onda handlingar utan av dem som ser på utan att göra någonting åt det.” Och det som inspirerar mig är just det att fler och fler blir medvetna om vattenfrågan. Många har tagit vatten för givet. Men framförallt i och med klimatförändringarna börjar man nu inse att vi måste göra någonting.
En annan sak som inger hopp för mig är att få prata med andra ungdomar. När jag deltog i Stockholm Junior Water Prize fick jag träffa 58 helt fenomenala elever i ungefär min egen ålder från världens alla hörn. Att få se deras passion och forskning och deras drivkraft att göra världen till en bättre plats inspirerade mig jättemycket. Det är mina medfinalister under Stockholm Junior Water Prize som ger mig hopp.
Läs mer om Xylems program för ungdomar
Xylem är medgrundare till Stockholm Junior Water Prize, som instiftades av Stockholm International Water Institute (SIWI) 1997. Priset tilldelas elever i åldrarna 15 till 20 år som utvecklat forskningsprojekt som kan hjälpa till att lösa stora vattenutmaningar.
Läs mer om hur Xylem ger framstående elever och studenter förutsättningar att göra verklig skillnad inom vattenbranschen genom vårt program Xylem Ignite.