Sex finalister i Stockholm Junior Water Prize 2020
Årets finalister i Stockholm Junior Water Prize tar sig an de mest utmanande vattenfrågorna i världen med imponerande resultat. I Bolivia bidrar studenter samhället genom att lära låginkomstfamiljer hur de renar vatten med hjälp av kokosnötskal. I Sydkorea har två studenter upptäckt hur man avlägsnar tungmetaller från vatten med hjälp av ett ämne som kommer från alger. Se videorna nedan för att få veta mer.
Obs! På grund av COVID-19 hålls hela Stockholm Junior Water Prize online i år. Prisutdelningen kommer att ske under WWWeek At Home, en serie virtuella sessioner med världsledande vatten- och klimatexperter under 24–28 augusti 2020. Xylem är global grundare och sponsor av Stockholm Junior Water Prize.
I år kommer finalisterna i Stockholm Junior Water Prize från 29 olika länder. Här är bara några exempel på de inspirerande projekten från dessa unga vatteninnovatörer.
Bolivia: Lär låginkomstfamiljer hur de renar vatten med hjälp av kokosnötskal
– Att se hur människor blev sjuka av att dricka förorenat vatten och aldrig ha råd med dricksvatten var det som motiverade oss att göra det här projektet, säger Shanne Nashely Montenegro Poma. De andra två medlemmarna i det bolivianska finalistprojektet är Grover Nahum Velasquez Ferrufino och Paulina Irene Velasquez Ferrufino. Gruppen insåg att de bortslängda paranöts- och kokosnötsskalen på stadens gator kunde användas för att rena vatten.
– Vi började vår forskning för fyra år sedan. Vi provade olika vattenreningsmetoder för att se vilken som var lämpligast och billigast för invånarna i vårt samhälle, säger Paulina. Projektet ledde fram till att 20 låginkomstfamiljer i staden Cobija fick lära sig att bygga reningsmoduler för gråvatten och regnvatten av skalen.
Schweiz: Bevisar för mikroplastförorening i de schweiziska alperna
Anna Sidonia Marugg är en 19-årig student som bor Engadin, en region i dalgången mellan de höga alperna i östra Schweiz. Till sitt projekt bestämde sig Anna för att undersöka mikroplastföroreningar i sitt närområde eftersom inga sådana studier hade gjorts där, antagligen för att regionen verkade vara så ren och orörd. Hon hittade plastrester på alla ställen hon gjorde mätningar på, vilket visade att även de mest avlägsna regionerna och glesbefolkade områdena var påverkade av mikroplastföroreningar.
– Plastföroreningar är en av de saker som vi alla kan vara med om att förändra och se till att det inte blir värre. Men om vi inte vet om att våra till synes rena vattendrag också är påverkade av problemet är vi heller inte beredda att förändra vårt beteende eller göra något för att förhindra det, säger Anna.
Kina: Skapa solskydd med hjälp av miljövänliga vegetabiliska oljor
Melody Zhang, en student från Guangdong i Kina, ville hitta ett sätt att tillverka solskydd utan att använda syntetiska kemiska komponenter som bensofenon forskningen visar kan skada korallreven.
– I stället använde jag ett substitut som är bra för miljön. Man kan kombinera naturlig vegetabilisk olja som kan absorbera UV-ljus med vanliga fysiska solskyddsmaterial, säger hon.
I hennes projekt blandades oljorna med de fysiska solskyddsmaterialen (titandioxid- och zinkoxidpulver) för att utveckla ett miljövänligare solskydd. Detta solskydd blockerar effektivt solens strålar samtidigt som det minskar de kemiska föroreningarna i det marina ekosystemet.
Sydkorea: Filtrerar tungmetaller med hjälp av en miljövänlig vätska
Två studenter från Sydkorea har upptäckt ett säkrare sätt att avlägsna tungmetaller från avloppsvatten med hjälp av ett ämne som kommer från alger.
– Dagens metoder för att ta bort giftiga tungmetaller från avloppsvatten använder ett koagulerande medel för att attrahera alla dessa joner till ett tjockt slam. Dessa metoder har dock några påtagliga nackdelar, säger Jiung Nam.
Det går åt väldigt mycket vatten i behandlingsprocessen och det är svårt att göra sig av med tungmetallerna i slammet på ett säkert sätt.
– Vi ville göra ett system som kunde ta bort metalljoner på ett mycket miljövänligare och effektivare sätt. Vad vi upptäckte var alginat, en polysackarid från brunalger, säger Hyunseok Hong.
USA: Förbättra oljesanering i havsvatten
Efter ett oljeutsläpp sprider sig oljan i det omgivande havsvattnet genom vågrörelser. Detta tvingar oljan att blanda sig med vattnet. Små oljepartiklar blandas upp med vatten och vice versa. Resultatet blir en emulsion, alltså en blandning av vätskor som normalt inte blandar sig med varandra.
– Emulsioner är en mycket farlig aspekt av oljeutsläpp, då de ökar den totala volymen av förorening och dessutom flyter under havsytan där många djur simmar bland annat pingviner, säger den amerikanska finalisten Zoe Gotthold, student från Richland i Washington.
– Jag har utvecklat en giftfri lösning som faktiskt separerar emulsioner från oljeutsläpp. Om man separerar emulsionen så flyter den mindre kompakta oljan upp till ytan där den är mindre farlig och lättare att komma åt för saneringsarbetarna, säger hon.
Nigeria: Använder vanliga växter för att rena förorenat vatten
– Som grupp, ville vi hitta en naturlig vattenreningslösning med tanke på att klor är dåligt för miljön. Vi bestämde oss för att göra laboratoriestudier för att hitta en lösning på problemet, säger Garuba Mustapha Ademola, en student som bor i Lagos i Nigeria.
Studenterna kunde rena olika slag av förorenat vatten med vanliga växter som finns i naturen. De använde också GSM-övervakningssystem för att utvärdera effektiviteten i de åtgärder de använde för att ta bort föroreningarna.
– För att rena vattnet använder vi naturliga växter: pepparrotsträd och purgerbuske, säger den andra medlemmen i den nigerianska gruppen, Adeola Elizabeth Adedokun.
– Med den här metoden kan man ladda ned data från reningsstationerna i realtid via GPRS/GSM- eller 3G-nätet.
Läs om alla finalistprojekt i Stockholm Junior Water Prize
Rösta fram en vinnare av People’s Choice Award här.