Om vatteninfrastrukturen i USA var ett paket mjölk i kylen skulle du ha gjort dig av med den för länge sedan. Om den var en student skulle den nätt och jämnt få godkänt på sina betyg. Så vad är det som har gått så snett? Impeller har talat med Joe Vesey, Senior Vice President och marknadsföringschef på Xylem, för att ta reda på mer om problemet och hur det kan lösas.
– En stor del av vatteninfrastrukturen i USA byggdes för över 100 år sedan. Det mesta av infrastrukturen installerades mellan åren 1925 och 1940 och har en livslängd på 50 till 75 år. Det har med andra ord passerat bäst före-datum för länge sedan, förklarar Vesey.
I denna omoderna infrastruktur uppstår det ofta läckor. Vissa experter uppskattar att mer än 7,5 biljoner liter behandlat vatten går förlorat varje år i USA på grund av läckage och brott på rörledningar i nätet. Vattenverken, som redan kämpar med en begränsad budget, spenderar pengar på att behandla vatten som aldrig används eller någon betalar för.
– Jag har stor respekt för våra kunder och det arbete de gör ute på sina orter. De har inte mycket pengar att röra sig med för att lösa dessa utmaningar. Ändå klarar de av att leverera säkert vatten av hög kvalitet till miljontals kunder via dessa äldre system. Det finns många sinnrika lösningar därute som de inte får mycket uppmärksamhet för, säger Vesey.
Vanligt med vattenledningsbrott och översvämmade avlopp
Trots vattenverkens stora insatser kan det vara svårt för dem att hantera infrastrukturen, som i vissa fall är mer än ett sekel gammal. De åldrande vattenledningsnäten är ett bra exempel på detta. Enligt American Water Works Association (AWWA) sker det uppskattningsvis 240 000 vattenledningsbrott varje år i USA.
2015 vaknade till exempel invånare i Hollywood Hills i Los Angeles mitt i natten av att vatten strömmade in i deras hem. En vattenhuvudledning av gjutjärn från 1926 hade brustit och 400 000 liter vatten forsade ut i kvarteret och rev upp trottoarer och dränkte bilar.
Ett annat stort problem när det gäller vatteninfrastrukturen är kombinerade avloppssystem som svämmar över.
– Jag minns för ett antal år sedan då samtliga stränder runt New York stängdes av den fjärde juli på grund av översvämningar, berättar Vesey. När avloppssystem och dagvattensystem delar samma rör kan det leda till att förorenat vatten rinner ut i sjöar och hav. På vissa platser har man aldrig byggt någon infrastruktur som skulle kunna förhindra detta. Det är ett stort problem i de nordöstra delarna.
Knappt godkänt för USA:s vatteninfrastruktur
American Society of Civil Engineers publicerade nyligen sina betyg på den amerikanska infrastrukturen för 2017, vilket är en rapport som ges ut vart fjärde år. USA:s infrastruktur som helhet gavs betyget D+, och infrastrukturen för dricksvatten- och avloppsvattenrening klarade sig inte mycket bättre med ett D respektive D+, vilket är nätt och jämnt godkänt.
”År av uppgraderingar av behandlingsanläggningar och strängare regler på federal och delstatlig nivå har minskat de obehandlade utsläppen betydligt och förbättrat vattenkvaliteten i landet”, konstaterar man i rapporten. Samtidigt framhålls att mer återstår att göra: ”Fler än 56 miljoner nya användare förväntas ansluta sig till de centraliserade behandlingssystemen under de närmsta tjugo åren. För att klara nuvarande och framtida behov krävs satsningar på minst 271 miljarder dollar.”
Klimatförändringar och en växande befolkning
USA behöver inte bara en ny och uppgraderad infrastruktur för att systemen som används är för gamla utan även för att klara den nya efterfrågan.
– Klimatförändringar gör också att det behövs en ny infrastruktur som har större resiliens, säger Vesey. Under de senaste åren har vi haft femton översvämningar som varit de värsta på 100 år, vilket egentligen borde inträffa var 100:e år. Vi har aldrig tidigare upplevt översvämningar och torka som varit så här allvarliga. Båda väderhändelserna innebär stora påfrestningar på vår infrastruktur.
Ytterligare ett problem är de stigande havsnivåerna som gör att saltvatten kommer in i grundvattnet och kustområden svämmar över. Sydöstra Florida är allra värst drabbat.
– När folk tänker på vatteninfrastrukturen tänker de på de faktiska tillgångarna, och det är i allmänhet helt riktigt, fortsätter Vesey. Men vi behöver också fundera över hur denna infrastruktur förhåller sig till vår vattenförsörjning. Vattenverken behöver innovativa, praktiska lösningar som hindrar salt och bräckt vatten från att tränga in i de sinande grundvattenmagasinen. Detta är ett problem på platser som Kansas och Kalifornien. På tal om sinande vattenmagasin så har Xylem faktiskt redan utvecklat en vattenåteranvändningslösning för Los Angeles som hjälper till att fylla på grundvattnet.
I takt med att befolkningen växer och fler människor flyttar till storstadsområdena kommer detta också att innebära större krav på den urbana vatteninfrastrukturen. Enligt AWWA kommer en biljon dollar att behövas för att underhålla och bygga ut dricksvattenförsörjningen för att klara efterfrågan de närmsta 25 åren.
Varför har USA inte satsat mer på vatteninfrastrukturen?
– Det finns flera anledningar till att vi inte har satsat mer. En av dem är att dessa tillgångar normalt inte syns och tyvärr därför lätt glöms bort, säger Vesey. Större delen av infrastrukturen är nedgrävd. Om man kunde visa människor vilket skick våra vatten- och avloppssystem är i skulle påtryckningarna öka för att de måste åtgärdas. Skulle det ha varit en bro som var på väg att rasa ihop hade man velat göra något åt det med en gång.
Vesey säger att det har skett en förändring i hur USA finansierar infrastrukturen.
– Runt 1976 gjordes de största federala satsningarna på vatteninfrastrukturen, närmare bestämt 17 miljarder dollar. I dag läggs det omkring 4 miljarder dollar från federalt håll och delstaterna får stå alltmer själva för sin infrastruktur, vilka i sin tur lägger över kostnaderna på slutkunderna.
Vesey säger att denna förändring har gjort det än viktigare att öka allmänhetens medvetenhet om behovet av en bättre infrastruktur.
Nya sätt att finansiera vatteninfrastrukturen
– Jag tror att det finns flera saker vi kan göra för att få in mer pengar till infrastrukturen, säger Vesey. Det första är att stärka lagstiftningen om finansiering och innovation inom vatteninfrastrukturen, som gör det möjligt att finansiera infrastrukturprojekt med långsiktiga lån till låg kostnad. Detta är en fantastisk lag, men vi behöver avsätta mer medel för dessa lån.
Enligt Vesey kommer skattebefriade kommunobligationer också att kunna hjälpa till.
– Att behålla den skattebefriade statusen är ett sätt att fortsätta ha en stor reserv med kapital som allmännyttiga företag skulle kunna få tillgång till. Vi behöver också förenkla och göra fler projekt tillgängliga för samarbeten mellan privata och offentliga aktörer. Det är ytterligare ett sätt att öka tillgången till privat kapital.
– Vår vd Patrick Decker satt med i Bipartisan Policy Centers verkställande råd för infrastruktur, som formulerade lösningar för ett ökat samarbete mellan privata och offentliga aktörer inom vattenindustrin. Jag vill uppmuntra alla att läsa rådets rapport, säger Vesey.
Öka medvetenheten bland allmänheten om vattenutmaningarna
Enligt en färsk undersökning från Circle of Blue fortsätter vattenavgifterna stiga i stora amerikanska städer. Det blir därför allt viktigare att konsumenterna också förstår varför, menar Vesey.
– Vattenverken behöver anstränga sig mer för att engagera sig i samhället, säger han. De behöver förklara utmaningarna och varför avgifterna stiger. I dag är vattenavgiften egentligen mycket mindre än kabelavgiften. Samtidigt måste vi tänka på att det finns olika inkomstnivåer. Studier visar att 30 procent av amerikanerna har svårt att betala sin vattenräkning. Vattenverken kan installera vattenmätare som kan hjälpa dem att ta fram olika prissättningsstrategier för olika inkomstnivåer.
Mycket står på spel
– Vi har en enorm expertis hos vattenverken i dag. Det krävs mycket påhittighet och kreativa idéer för att hålla vattenflödet i gång, säger Vesey. Mycket av detta arbete passerar obemärkt utan att någon säger tack. Men om man skruvade på kranen och inget vatten kom så skulle snart alla veta vad det lokala vattenverket hette.
Vesey varnar för att när vatteninfrastrukturen inte fungerar eller nya hot dyker upp som inte kan hanteras så är det mycket som kan gå fel väldigt snabbt.
– I Milwaukee hade man ett utbrott av kryptosporidios 1993 på grund av ett funktionsfel i vattenverket, berättar han. Över 400 000 människor smittades och blev sjuka, och fler än 100 människor dog. Så när något går fel är det oerhört mycket som står på spel. Vattenverken utför ett enastående arbete med de begränsade resurser de har och vi behöver se till att vi stöttar dem på alla sätt vi kan.