När de flesta av oss glömmer bort att vattna våra växter händer inget särskilt. För Sureeporn Triphetprapa ledde det däremot till en idé som tog henne hela vägen från södra Thailand till Sverige där hon och hennes studiekamrater vann Stockholm Junior Water Prize.
– När vi skulle komma på en idé till vårt projekt uppmanade vår lärare oss att titta oss omkring i miljön. Jag noterade då att min ananasväxt inte hade vissnat trots att jag inte vattnat den, berättar Triphetprapa.
Varför hade inte växten vissnat? Tillsammans med de andra två studenterna Thidarat Phianchat och Kanjana Komkla sökte hon efter fakta på Internet för att ta reda på växtens hemlighet. De fick veta att växten använder sina blad för att samla upp fukt i luften och fukten bildar droppar som rinner ned i en koppliknande del i mitten av växten. Detta gör att växterna kan överleva långa perioder av torka.
Forskningsteamet, tre gymnasiestudenter från södra Thailand, bestämde sig för att se om de kunde använda sig av växtens uppbyggnad för att hjälpa odlare i kampen mot torkan.
– Först behövde vi välja ett material till vår konstruktion. Vi sökte information på Internet och fann att aluminium har låg värmekapacitet. Detta innebär att det håller sig kallare än andra material och kan samla upp mer kondens, säger Triphetprapa.
Teamet konstruerade sin egen artificiella ananasväxt av aluminium för att se om den skulle kunna hjälpa de lokala gummiträdodlarna. I provinsen Surat Thani, som studenterna kommer ifrån, är gummiträd- och kokosnötodlingarna en viktig del av ekonomin. Faktum är att Thailand är världens största naturgummiproducent och framställer mer än 3,6 miljoner ton naturgummi varje år. Gummit framställs av latexen som droppar från gummiträden.
De thailändska studenterna började testa sin lösning hos hundratals odlare. Anordningen sattes i marken intill gummiträden med förhoppningen om att den skulle öka fuktigheten i jorden. Resultaten var imponerande.
– Med anordningen hade jorden 17 procent mer fukt än vid träd som inte hade den. Träd med anordningen producerade också 57 procent mer latex, förklarar Triphetprapa.
Eftersom anordningen inte kostar odlarna mer än en dollar skulle den betala sig själv inom bara ett par dagar. Den här lösningen gjorde att studenterna tilldelades Junior Water Prize i Thailand och senare även vann den internationella tävlingen i Stockholm.
– Vi var så glada när vi vann priset i Stockholm. Jag vill utveckla vårt projekt till större skala nu. Jag kommer att använda vår lösning i kampen mot fattigdomen i vårt samhälle, avslutar Triphetprapa.
Foto: Jonas Borg